AKTUELLA EMISSIONER

SKAPA NYTT INLÄGG
Rubrik
Skriv text
Signatur
Lösenord
	Lägg upp ny signatur    Stäng

Expandera alla inlägg

Skriv Inlägg

	Ämne	Signatur	Datum
	Kan inte hjälpa det men.....	SäkerPåSinSak	2004-05-10 20:46:46
	....måste säga att det känns rätt bra en dag som denna när man tittar på börskurserna ;-)
	Fynd i nedgång ?????	glyssner	2004-05-10 13:58:08
	Passade på att köpa Strand i dag när någon ville sälja för 1 krona. Aktiekapitalet är återställt och ett förlustavdrag på 50 miljoner kan betyda att den nya verksamhet som snart kommer att presenteras kan få en flygande start. Ett bolag att hålla ögonen på är Audiodev som inte bara är världsledande. Därtill presenteras ständiga kanonrapporter. Jag tycker bolaget är mycket köpvärt stax under femtiolappen. Läs och begrunda på deras hemsida audiodev.se
	Re: Derank All Share open 2004.	KYLIS	2004-05-10 10:05:17
	Säljsignalerna har nu haglat, vilket inte minst synts på vår tävling där portföljvärdet dramatiskt minskat vilket tillika Index också nu gör/gjort. Vi förhåller oss ändock mycket bra där endast 2 portföljer ligger sämre än jämförelseindex. OMX kan vara på väg ner strax under 600 om signalen verkar fullt ut vilket skulle innebära ytterligare -10% på detta index. Huvva
	Re: Tävlingen - Skycom	EllaK.	2004-05-10 09:28:20
	En nyemission behöver inte vara negativ för BOLAGET, dock är det förödande för resultatat i vår tävling. I nuvarande börsklimat finns det en tendens att några som inte har råd att vara med i emissionen dumpar sina TR på slutet. Detta har hänt i många bolag - senast i Stille försvann köpsidan helt. Såsom våra tävlingsregler är utformade är detta förödande för resultatet (ex i Stille blev första betalkurs 6 öre - sista 1 öre)
	Re: Derank All Share open 2004.	Mr Rockefeller	2004-05-09 09:56:46
	Vi skall ha med utdelningarna eftersom det är så det står i tävlingsreglerna. Att jag väljer att samla in dem nu är för att det är lika bra att få det klart så snart som möjligt. Och de flesta bolag har tagit sin utdelning vid det här laget. När jag har gjort den listan klar så kan jag lägga ut den, så har vi det klart. Eftersom det är lite jobbigt att lägga till utdelningarna efter varje vecka, gör vi det när tävlingen är slut. Det är ju inte så sannolikt att det kommer att påverka vem som vinner tävlingen, men enskilda placeringar (och därmed prestigen) kan ju påverkas. Och prestigen är ju det viktigaste som finns!
	Re: Derank All Share open 2004.	Boxarn	2004-05-09 09:06:44
	Vid en närmare kontroll visar det sig att det inte är så mycket aktier med substans som "oljeaktier" som "Framfond" satsat på. Om det nu med det höga oljepriset är någon skillnad på båda dessa typer av aktier!?
	Re: Derank All Share open 2004.	Boxarn	2004-05-09 08:46:17
	Med anledning av att "glyssner" anser att det kanske borde bli fråga om pekuniär ersättning i det fall vi startar en ny tävling nästa år så kanske vi först borde begära in anbud, där den som lägger det lägsta anbudet får administrera tävlingen. :-) Eller kanske någon åtar sig att göra det gratis!
	Re: Derank All Share open 2004.	Boxarn	2004-05-09 08:42:15
	Att "Framfond" avancerat styrker den tes som jag vid några tillfällen framfört. Nämligen den att hur olika aktier utvecklas i hög grad beror på den marknad som vi befinner oss i. Hittills i år har det varit en till betydande del "spekulativ" marknad med ganska så stora uppgångar för mindre och relativt "substanslösa" bolags aktier. Nu har vi kommit in i en mera "nykter" period, där nedgångarna gör att substans premieras i högre grad. Och om jag inte misstar mig så är det sådana aktier som "Framfond" satsat på.
	Re: Derank All Share open 2004.	Boxarn	2004-05-09 08:09:44
	Sååå betydelsefull var inte rapporteringen/är inte tävlingen så att du "glyssner" är tvungen att "offra" hockeyn för att rapportera ställningen! Jag håller med både "Mr Rockefeller" och "glyssner". (Vilken diplomat man är!) Jag tycker att det är rimligt att ta med utdelningarna. Jag har också för mig att det var så vi beslutade. Å andra sidan håller jag med "glyssner" att det är "krattigt" att ha 2 tävlingar; en där utdelningarna räknas med och en där så inte görs. Jag har också för mig att vi accepterade att "glyssner" skulle vara "enväldig domare" om det uppkom meningsskiljaktigheter. Liksom "sixten" har jag också för mig att vi skulle lägga till utdelningarna först vid årets slut. Jag tycker nu vi bestämmer en gång för alltid vad som skall gälla. För mig spelar det mindre roll vilket beslut vi fattar. Jag är mera störd av den "halsstarrighet" som meningsmotståndarna visar upp och som försämrar den relativt goda stämning som vi, trots diverse "mellanspel", har lyckats med att upprätthålla här på Derank.
	Re: Tävlingen - Skycom	glyssner	2004-05-09 01:24:36
	Kul att någon är vaken så här dags! Poike! En emission behöver inte vara negativ för bolaget. kapitalet kan ge nya muskler för framtida investeringar.
	Tävlingen - Skycom	Poike	2004-05-09 01:09:42
	Följande har hänt i Skycom. Ganska förödande i Derank-tävlingen, men jag var medveten om risken när jag valde aktien. Sky Communication in Sweden AB (publ), har med stöd av bemyndigande från ordinarie bolagsstämma den 10 juni 2003, beslutat om en nyemission med företrädesrätt för bolagets aktieägare. Den som på avstämningsdagen den 6 maj 2004 är registrerad som aktieägare i bolaget erbjuds kontant teckna fyra (4) nya aktier för varje innehavd aktie. Teckningskurs är 0,10 kronor per aktie. Teckning av aktierna skall ske under perioden 10 - 24 maj 2004. Emissionsbeloppet kommer att uppgå till 17,3 Mkr. Styrelsen har för avsikt att söka garanti för hela eller delar av emissionen.
	Re: Derank All Share open 2004.	Mr Rockefeller	2004-05-09 00:51:48
	Hetl otroligt. Det är bara två personer som inte slagit index, trots att börsen nu fått en mera normal utveckling. Detta kan inte bara bero på tillfälligheter (seriöst). Vi är helt enkelt bättre.
	Listan (med EllaK:s förändring)	Mr Rockefeller	2004-05-09 00:45:35
	Derank Share Open - listan (Bry er inte om startkursen - jag är bara för lat att ta bort den). Startkurs Antal aktier Aktiepohlman Oxigene 58,5 342 Maxim 63 317 IFS 8,65 2312 Digital Illusion 47,9 418 Skanska 63,5 315 Boxarn Skandia 26,2 763 Securitas 97 206 Avanza 28,3 707 Nordnet 3,85 5195 NGM 0,49 40816 EllaK Arcam 6 3333 NGM 0,49 40816 Optovent 1,2 16667 Starbreez 0,14 142857 Stille 0,3 69707 Framfond P A Resources 13,2 1515 Tanganyika Oil 44,2 452 Eiab 26,3 760 Lundin Petr 34,3 583 Aros Q 68 294 Glyssner Acandofrontec 4,74 4219 A-com 0,8 25000 Novestra 7,9 2532 Maxim 63 317 Teleca 34 588 JL Cashguard 6,25 3200 Broströms 72 278 Skanska 63,5 315 Glocalnet 4,48 4464 Nordnet 3,85 5195 Joje P A Resources 13,2 1515 Tanganyika Oil 44,2 452 Vitec 7,2 2778 Song 67,5 296 Telelogic 11,5 1739 Jugge Clas Ohlson 189 106 Boss 24,1 830 Rottneros 8,55 2339 Senea 3,14 6369 Obducat 1,11 18018 Krillekillen Infinicom 0,3 66667 MSAB 2,6 7692 Signon 0,83 24096 RKS 4,25 4706 Switchcore 4,44 4505 Kylis Maxim 63 317 Pricer 0,48 41667 Obducat 1,11 18018 Mandator 2,11 9479 RKS 4,25 4706 Leksandsfan Obducat 1,11 18018 Stille 0,3 66667 Countermine 4 5000 Diamyd 67,5 296 Lundin Petr 34,3 583 Mr Rockefeller Aros Q 68 294 Ballingslöv 78,5 255 Human Care 64 313 Kabe 135 148 Parisab 0,83 24096 Namee Sw. Match 73,5 272 Cloetta 169,5 118 Astra 350,5 57 Intrum Justisia 38 526 SSAB 123,5 162 Njurunda Biolight 0,23 86957 Cashguard 6,25 3200 Glycorex 3,9 5128 Starbreez 0,14 142857 Ticket 12,1 1653 Per Wersén Ticket 12,1 1653 Tanganyika Oil 44,2 452 Vostok Nafta 90 222 Acandofrontec 4,74 4219 Fastighetspartner 9,95 2010 PGA Impact-Europe 0,2 100000 Displayit 4,7 4255 Biolin 2,25 8889 Bure 1,04 19231 Artimplant 7,6 2632 Phantom V Push 0,16 125000 Zip 0,15 133333 NGS 0,08 250000 Infinicom 0,3 66667 Switchcore 4,44 4505 Poike Daydream 8,55 2339 Starbreez 0,14 142857 Digital Illusion 47,9 418 Ericsson B 12,9 1550 SkyCom 0,24 83333 Prompt P A Resources 13,2 1515 Cashguard 6,25 3200 Studsvik 98 204 Medivir 116 172 HIQ 12,6 1587 Richard Arcam 6 3333 Vitec 7,2 2778 Vitrolife 23 870 Metro B 13,8 1449 Parisab 0,83 24096 Sixten Digital Illusion 47,9 418 Starbreez 0,14 142857 Poolia 25,3 791 Proffice 20,1 995 IFS 8,65 2312 Steget före Arcam 6 3333 Obducat 1,11 18018 NGM 0,49 40816 Biogaia 13,7 1460 Glycorex 3,9 5128 Superboy Tanganyika Oil 44,2 452 Lundin Petr 34,3 583 Vostok N 90 222 Digital Illusion 47,9 418 Netrevelation 0,86 23256 Det är alltså baserat på detta som ni ska anmäla era utdelningar, på samma sätt som jag själv har gjort (i ett samlat inlägg). De som inte gör det får inte räkna med dem.
	Listan från nyår	Mr Rockefeller	2004-05-09 00:37:00
	Klipper in listan igen för att ha den lite närmare i tiden. Skall lägga till de förändringar som skett (bland annat vet jag att EllaK fått lite fler Stille-aktier). Derank Share Open - listan Ingen bra presentation - försöker igen: Startkurs Antal aktier Aktiepohlman Oxigene 58,5 342 Maxim 63 317 IFS 8,65 2312 Digital Illusion 47,9 418 Skanska 63,5 315 Boxarn Skandia 26,2 763 Securitas 97 206 Avanza 28,3 707 Nordnet 3,85 5195 NGM 0,49 40816 EllaK Arcam 6 3333 NGM 0,49 40816 Optovent 1,2 16667 Starbreez 0,14 142857 Stille 0,3 66667 Framfond P A Resources 13,2 1515 Tanganyika Oil 44,2 452 Eiab 26,3 760 Lundin Petr 34,3 583 Aros Q 68 294 Glyssner Acandofrontec 4,74 4219 A-com 0,8 25000 Novestra 7,9 2532 Maxim 63 317 Teleca 34 588 JL Cashguard 6,25 3200 Broströms 72 278 Skanska 63,5 315 Glocalnet 4,48 4464 Nordnet 3,85 5195 Joje P A Resources 13,2 1515 Tanganyika Oil 44,2 452 Vitec 7,2 2778 Song 67,5 296 Telelogic 11,5 1739 Jugge Clas Ohlson 189 106 Boss 24,1 830 Rottneros 8,55 2339 Senea 3,14 6369 Obducat 1,11 18018 Krillekillen Infinicom 0,3 66667 MSAB 2,6 7692 Signon 0,83 24096 RKS 4,25 4706 Switchcore 4,44 4505 Kylis Maxim 63 317 Pricer 0,48 41667 Obducat 1,11 18018 Mandator 2,11 9479 RKS 4,25 4706 Leksandsfan Obducat 1,11 18018 Stille 0,3 66667 Countermine 4 5000 Diamyd 67,5 296 Lundin Petr 34,3 583 Mr Rockefeller Aros Q 68 294 Ballingslöv 78,5 255 Human Care 64 313 Kabe 135 148 Parisab 0,83 24096 Namee Sw. Match 73,5 272 Cloetta 169,5 118 Astra 350,5 57 Intrum Justisia 38 526 SSAB 123,5 162 Njurunda Biolight 0,23 86957 Cashguard 6,25 3200 Glycorex 3,9 5128 Starbreez 0,14 142857 Ticket 12,1 1653 Per Wersén Ticket 12,1 1653 Tanganyika Oil 44,2 452 Vostok Nafta 90 222 Acandofrontec 4,74 4219 Fastighetspartner 9,95 2010 PGA Impact-Europe 0,2 100000 Displayit 4,7 4255 Biolin 2,25 8889 Bure 1,04 19231 Artimplant 7,6 2632 Phantom V Push 0,16 125000 Zip 0,15 133333 NGS 0,08 250000 Infinicom 0,3 66667 Switchcore 4,44 4505 Poike Daydream 8,55 2339 Starbreez 0,14 142857 Digital Illusion 47,9 418 Ericsson B 12,9 1550 SkyCom 0,24 83333 Prompt P A Resources 13,2 1515 Cashguard 6,25 3200 Studsvik 98 204 Medivir 116 172 HIQ 12,6 1587 Richard Arcam 6 3333 Vitec 7,2 2778 Vitrolife 23 870 Metro B 13,8 1449 Parisab 0,83 24096 Sixten Digital Illusion 47,9 418 Starbreez 0,14 142857 Poolia 25,3 791 Proffice 20,1 995 IFS 8,65 2312 Steget före Arcam 6 3333 Obducat 1,11 18018 NGM 0,49 40816 Biogaia 13,7 1460 Glycorex 3,9 5128 Superboy Tanganyika Oil 44,2 452 Lundin Petr 34,3 583 Vostok N 90 222 Digital Illusion 47,9 418 Netrevelation 0,86 23256 Mr Rockefeller 2003-12-30 22:22:25
	Derank All Share open 2004.	glyssner	2004-05-08 23:35:32
	Jag fick offra sporten för att hinna med att rapportera nuläget. Samma topp-trio fast på betydligt lägre nivåer. Rusare på en nedåtgående börs är "Framfond" som avancerat till femteplatsen. Även föregående års topp med "Glyssner" och "Jojje" har klivit fram åtskilliga steg. EllaK har trots ej godkända köp klarat sig ganska bra 8-). Mr Rockefeller har ju trott på en plats i mitten där han nu finns. För övrigt tycker jag det är fånigt med ett resultat med utdelningar och ett resultat utan. Jag är mycket medveten om att utdelningar är intressant i investeringssyfte. I denna tävling förekommer dock inga insatser eller investeringar. Innan tävlingen startade meddelade jag som ansvarig för denna, att inga utdelningar skulle bokföras. Vad jag vet så var det ingen som opponerade sig mot detta. (Detta var ett separat inlägg från undertecknad). Nästa år ställer jag självklart upp och administrerar "Derank All Share Open". Frågan är bara om det inte är värt en slant att få en del krav och ifrågasättande av deltagarna. 1. Kylis (Back on stage) 160 875 2. Steget före 157 211 3. Boxarn 148 880 4. Ellak 137 176 5. Framfond (Heja) 130 408 6. Glyssner 130 363 7. Jugge 130 038 8. Leksandfan 127 105 9. Sixten 126 550 10. Joje 126491 11. Aktiepohlman 125 731 12. Mr Rockefeller 125 691 13. Poike 125 075 14. PGA 122 766 15. Prompt 118 950 16. Njurunda 114 508 17. Phantom V 114 212 18. JL 113 787 19. Rickard 112 542 20. Superboy 110 078 21. Per Wersén 109 284 22. Namee 104 081 23. Krillekillen 100 558
	Re: Derank All Share Open 2004	Joje	2004-05-08 23:30:17
	det glädjer mig det var liksom lite tyst sen förra veckan från dig FÖr mig räker med att du skrev detta jag började nästan tro att du lämnade stället för gott. Nu kan det bero på att mina aktier har gått dåligt;-) som jag inte tycker att det spelar nån roll om du kommer med rapport.
	Re: Derank All Share Open 2004	sixten	2004-05-08 23:19:31
	Hittar inte listan på antalet aktier för mina respektive innehav. Men jag trodde vi skulle titta på detta först i samband med slutsammanställningen. Dice har i alla fall gett 90 öre och Poolia 25 öre i utdelning.
	Re: Derank All Share Open 2004	Mr Rockefeller	2004-05-08 21:11:33
	Sixten! Du måste själv hålla koll på hur många aktier du har samt multiplicera dessa med utdelningen per aktie och redovisa detta här. Listan hittar du om du trycker på min signatur för tidigare inlägg.
	Re: Derank All Share Open 2004	glyssner	2004-05-08 20:35:03
	Datorn har legat nere och stressigt värre betyder rapport i morgon söndag.
	Re: Det blir dyrare i höst...	Boxarn	2004-05-08 18:59:14
	Jag tror också på det grundtipset. Men jag utesluter långt ifrån att vi nu går in i en period präglad av försiktighet. Oljepriset hämmar. Likaså den inbromsning som nu blir allt mer sannolik i Kina. Men det blir väl som vanligt! Nya faktorer uppträder på den ekonomiska arenan som gör att utvecklingen tar en annan vändning än den man tänkt sig. De politiska faktorerna icke att förglömma!
	Det blir dyrare i höst...	Rikard.	2004-05-08 17:58:16
	The US economy generated 288,000 new jobs in April, surpassing even the most upbeat forecasts and bolstering confidence that the US economic recovery will be self-sustaining. Economists had expected a more modest figure after 337,000 jobs were created in March. Including upward revisions to March and February, the US economy has now generated 1m jobs over the past eight months. Mitt grundtips är att det blir dyrare till hösten, mycket talar för upp och ganska lite talar för ned. Inte ens en stor terrorattack tror jag kommer att ha någon längre påverkan. Sedan tror jag fortfarande på en fastighetsbubbla. Där tycks SPSS och jag vara mer överens.
	Re: Ligger fortfarande likvid :-)	Boxarn	2004-05-08 13:48:00
	"SPSS"! Ja, man vet aldrig! Kanske ska man vänta till hösten för att köpa in sig. Men det kan vara precis lika riktigt att gå in just nu eller kanske om någon månad eller ett par. Facit står vi med längre fram.
	Re: Ligger fortfarande likvid :-)	SäkerPåSinSak	2004-05-08 13:35:29
	Boxarn, självklart ska man ta ALLT (inte bara denna artikel) som skrivs med en stor SKOPA SALT. Men som jag skrev så råkade artikelförfattaren till stora delar ha samma syn som jag själv har. Just därför la jag in artikeln och INTE för att jag vänt kappan efter vinden bara för att jag råkade läsa denna. Tycker faktiskt att det fanns en del intressanta vinklingar och jag rekommenderar dom största optimisterna att åtsminstonde läsa igenom hela inlägget (en annan sak hur man sen agerar). Nu ska sägas att jag personligen inte tror på nån krasch modell 1929, däremot tror jag fortfarande att rekylen kommer att fortsätta och att det kan vara lagom att köpa på sig lite aktier igen till hösten eventuellt.
	Re: Boxarn - Focal Point	Boxarn	2004-05-08 12:14:09
	Jag har inte närmare studerat rapporten. Men en ytlig betraktelse ger vid handen att företaget tuffar på rätt bra. FP har alltid tillhört ett av mina absoluta favoritföretag bland "IM-företagen".
	Re: Ligger fortfarande likvid :-)	Boxarn	2004-05-08 12:06:21
	Liksom signaturen "Rikard." anser jag att antiglobaliseringsrörelsen är helt fel ute. Vad den fattiga delen av världen är inte mindre "globalisering", utan mera. Ett exempel är den utflyttning av jobb - t.ex. IT-jobb till Indien - som visserligen drabbar de rika länderna, men som är en "välsignelse" för de fattiga dito.
	Derank All Share Open 2004	Boxarn	2004-05-08 12:02:25
	"glyssner"! Dags för en uppdatering?!
	Re: Ligger fortfarande likvid :-)	Boxarn	2004-05-08 12:01:09
	Alla sådana här analyser bör tas med en stor nypa salt. Det skiljer sig i uppfattning mellan olika experter. Om man går tillbaka och tittar på hur sådana här analyser lyckats med att förutsäga utvecklingen så blir man än mer försiktig att sätta tilltro till prognoser. Det händer alltid saker som kullkastar förutsägelserna. Det enda man kan vara säker på är att prognoserna missar många faktorer som i framtiden kommer att påverka utvecklingen.
	Securitas	Boxarn	2004-05-08 11:56:18
	Ett av mina bolag i aktietävlingen! Se på Affärsvärldens site hur olika renommerade analytikerföretag ser på vad som är en rimlig aktiekurs! Ger ytterligare en anledning till skepticism mot dylika rekommendationer.
	SBT - svagt resultat	Mr Rockefeller	2004-05-08 07:56:03
	Fordonsunderleverantören Swedish Brake Technology (fd SBT i Landskrona) redovisar ett resultat efter finansnetto på -2,0 miljoner kronor (-1,7). Rörelseresultatet var -1,9 miljoner kronor (-1,5). Nettoresultatet uppgick till -2,0 miljoner kronor (-1,7). Nettoomsättningen sjönk till 1,4 miljoner kronor (2,3). Den svaga starten på innevarande år har inte ändrat styrelsens bedömning med avseende på bolagets förväntade resultatutveckling.
	Mer intressanta artikler	Mr Rockefeller	2004-05-07 23:39:07
	Vill ni läsa verkligt intressanta artiklar skall ni läsa dessa: http://www.smvk.se/Omvarldsbilder/2004/040318.html http://www.smvk.se/Omvarldsbilder/2004/040129.html http://www.smvk.se/Omvarldsbilder/2003/030911.html De handlar dock inte så mycketom ekonomi utan om global MATBRIST.
	Re: Ligger fortfarande likvid :-)	Mr Rockefeller	2004-05-07 23:32:55
	Att de finansiella tillgångarnas värde har gått upp så mycket beror väl på den låga räntan. Den är ju mycket lägre idag jämfört med 1980. Är man intresserad av varför det finns rika länder och fattiga länder i världen bör man läsa boken "IQ and the Wealth of Nations" av Richard Lynn/Tatu Vanhanen (finns på Bokus). Tatu Vanhahen är för övrigt far till Finlands statsminster.
	Re: Ligger fortfarande likvid :-)	SäkerPåSinSak	2004-05-07 22:39:08
	Nädå, jag lyssnar inte på nån annan än mig själv givetsvis, men nu råkar jag till stora delar vara av samma åsikt som skribenten jag kopierade in :-) Tiden får utvisa vad som händer. Personligen tänker jag ligga lågt till efter hösten, sen får vi se.
	Re: Ligger fortfarande likvid :-)	Rikard.	2004-05-07 22:27:05
	Lyssnar du på de gossarna är du snart fattig. Det är bara trams att påstå att de finansiella tillgångarnas sammanlagda värde säger något om ekonomin. På 20 år har det introducerats fler finansiella instrument, t ex optioner, och det har börsnoterats en mängd företag som tidigare var onoterade. Detta skulle alltså gjort ekonomin mer ostabil? Det tror inte jag! Sedan har jag inte mycket till övers för den politiska ståndpunkten. Frånsett rena obegripligheter som att "Det tryck som tvingar konsumenterna att skuldsätta sig..." (vem tvingar folk att göra det?) så är grundtesen helt fel. Tack vare 30 års globalisering har fattigdomen i världen halverats som andel av den globala befolkningen men också minskat kraftigt i absoluta termer, tillväxten har varit högre i den globaliserade fattiga delen av världen än i i-världen och tillväxten i världsekonomin har varit flera procent större per år tack vare globaliseringen. De enda länder som haft en sämre utveckling än i-länderna är de som inte deltagit i globaliseringen, sub-saharan africa, Kuba, Nordkorea och ett fåtal andra. I afrika anser 72% att ökad frihandel hade varit bra för dem medans bara 28% tror att antiglobaliseringsrörelsen för något gott med sig överhuvudtaget. Det afrikanerna inser borde också skitradikala i väst inse: all tillgänglig statistik talar för att globaliseringen gynnar de fattiga länderna. Hoppas att vi med detta inte startat ett politiskt flame-war ;-)
	jag är smått schokad	Joje	2004-05-07 21:56:05
	över att alla mina bolag förutom PARE går med vinst TYK går med vinst det trodde inte jag på tanke på att dom borrar i cyrien nu kommer dom inte att kunna hålla ett posetivt kassa flöde hela året Både song och telelogick har vänt negativa siffror till posetiva detta hoppades jag på men det är ju stor risk att det inte går denna väg ändå. vitec har ju tjänat pengar länge nu så där var det ju inga konstigheter. Pare har goda chanser att gå med vinst så jag tror att det blir fullpott.
	Re: Mina utdelningsinkomster	Mr Rockefeller	2004-05-07 18:38:12
	Fel, det blir 2382 kr.
	Re: Mina utdelningsinkomster	Mr Rockefeller	2004-05-07 18:02:00
	Den totala summan blir alltså: 2381 kr
	Mina utdelningsinkomster	Mr Rockefeller	2004-05-07 18:01:24
	Alla mina bolag har tagit sin utdelning nu och därför presenterar jag här mina utdelningsinkomster, som alltså skall läggas till tävlingsresultatet vid tävlingens slut: Aros Q, 294 aktier, 2 kr, 588,2352941 kr Ballingslöv 255 2,75 700,6369427 Human Care 313 1,6 500 Kabe 148 4 592,5925926
	Ligger fortfarande likvid :-)	SäkerPåSinSak	2004-05-07 10:55:08
	Stor risk för världsdepression Datum: 5 maj 2004 | Avd: Artiklar Det oberoende radikala institutet The New Economics Foundation tecknar en dyster bild av utsikterna för världsekonomin. De senaste två decenniernas globalisering, anförd av finanskapitalet, har varit dålig för de fattiga och dålig för den globala ekonomin. Låt mig sammanfatta de huvudsakliga negativa konsekvenserna: Tillväxten av en väldig kreditbubbla och en motsvarande enorm skuldtillväxt på hushålls-, företags- och statsnivå, vilket betyder att risken för en ny »skuldkris för de rika« i dag är överhängande. En »dammsugareffekt«, som innebär att förmögenhet (tillgångar minus skulder) strömmar från fattiga människor och länder till rika människor och länder. En mycket ojämn fördelning av förmögenhet både nationellt och globalt, vilken har varit mycket ojämnare än fördelningen av inkomst. Spekulationens övertag över företagsamheten, och finanskapitalets övertag över »realekonomin«, vilket får till följd en dramatisk nedgång i ekonomisk tillväxt och ökad arbetslöshet. Ett växande hot om global deflation, vilket visar sig genom sjunkande varupriser och en minskad tillväxt av reallönerna, så att vanliga lönearbetare tvingas sätta sig i skuld bara för att hålla ekonomin i gång. Ökad ekonomisk instabilitet, särskilt i fattiga länder. Minskad politisk autonomi, både i ekonomierna i nord och i syd, vilket framför allt leder till att frihandel och fri rörlighet av kapital råkar i konflikt med varandra. Kreditbubblan Decennierna från 1970 och framåt har kännetecknats av ett närmast fullständigt avskaffande av all kontroll över kredittillväxten från regeringarnas sida. Banker och andra finansiella institutioner har tillåtits att »skapa« kredit efter eget gottfinnande, vilket har fått till följd en väldig eskalering av de totala finansiella tillgångarna. Den totala mängden tillgångar – som inbegriper obligationer, aktier, banklån och inteckningar, såväl som komplicerade finansiella instrument så som derivat och optioner – har utvecklats snabbt i förhållande till BNP och »realekonomin«, bestående av varor, tjänster och människor. År 1980 var värdet av de totala finansiella tillgångarna i fem av världens största ekonomier omkring 20 biljoner dollar – det vill säga fem gånger deras sammanlagda BNP. År 2000 uppgick detta belopp till nästan 140 biljoner dollar, eller tio gånger BNP:s värde. I vissa länder är siffrorna ännu mer dramatiska – värdet av de finansiella tillgångarna i Japan steg från mindre än sex gånger BNP:s värde till ungefär nio gånger BNP:s värde på bara ett decennium, från 1980 till 1990, en kometfart som kan förklara landets lika hastiga ekonomiska sammanbrott. I Storbritannien var det totala värdet av de finansiella tillgångarna år 2000 nästan femton gånger högre än BNP:s värde. Vilka är det då som äger dessa tillgångar? Det har skett en enorm tillväxt av tillgångar som ägs av hushåll, låt vara att det bara är de rika hushållen som är representerade i den statistiken. Men den explosiva utvecklingen kan framför allt hänföras till finanssektorn – banker, investeringsfonder, pensionsfonder, ömsesidiga fonder och andra former av »finansiella mellanled«. Under de senaste tjugo åren har denna sektor förändrats och blivit en av de dominerande sektorerna inom den globala ekonomin, i både ekonomiskt och politiskt hänseende. Förändrar detta bilden? Kan den dramatiska tillväxten av finansiella tillgångar helt enkelt få till följd att vi alla blir rikare? Och om nu finanssektorn har blivit mer dominerande, medför det inte endast större riskspridning och större ekonomisk effektivitet? Det enkla svaret är nej. Den dramatiska tillväxten av finanssektorn i förhållande till BNP har haft ett antal negativa konsekvenser. Den enorma tillväxten av finansiella tillgångar har frånkopplats all »verklig« tillväxt av kapitalbeståndet och tvingat miljontals människor och företag att skuldsätta sig. Av dessa båda skäl är den ohållbar och hotar den globala ekonomiska stabiliteten. Men hur kan det komma sig att de finansiella tillgångarna inte representerar någonting »verkligt«? Förklaringen är enkel. Pengar har gått till spekulation i valutor och priserna på befintliga tillgångar – det rör sig med andra ord om ett stort vadhållningsspel. Kreditbeståndet och de finansiella tillgångarna har vuxit exponentiellt, vilket inte har inverkat märkbart på de verkliga, påtagliga, världsliga ekonomiska realiteterna. Allt detta kunde betraktas som oskyldig vinningslystnad om det inte vore för det faktum att det går en låntagare på varje långivare. På 1970-talet lånade kreditgivarna i det västerländska banksystemet pengar till tredje världens regeringar och såg häri en källa till ständigt växande avkastning. I dag lever finanssektorn på vanligt folk på huvudgatorna i London, New York och Söul. De växande finansiella tillgångarna motsvaras av en ökning av hushållens, regeringarnas och företagssektorns skulder. Här står vi inför en annan sorts skuldkris. Till skillnad från tredje världens skuldkris är detta en skuldkris som drabbar västvärlden, dels medelklassen men också den socialt exkluderade underklassen, som faller offer för ockrarna. Folk lockas av ett obevekligt tryck från finanssektorn, som gör »erbjudanden man inte kan motstå«, och belånar sina hus, drar på sig kreditkortsskulder, övertrasserar sina konton, tar studielån, köper varor på avbetalning och så vidare. I Storbritannien ökade kreditkortslånen med 55 procent netto mellan 2001 och 2002, samtidigt som inteckningslånen ökade med 46 procent netto och privatlånen och övertrasseringarna med 13 procent. Skulder finansierar i dag omkring 10 procent av hushållens utgifter. Situationen ser ungefär likadan ut i USA, där de privata skuldförbindelsernas värde uppgår till 133 procent av nationalinkomsten, fyra gånger så högt som 1946 års värde, samtidigt som inteckningarnas värde ökade med 222 miljarder dollar per år mellan 1988 och 1997. Till skillnad från situationen när det gäller företagslån, används inte någon stor del av denna skuld för att göra investeringar som kan generera framtida inkomster, utan för att tillgodose konsumenternas behov. Skuldfenomenet när det gäller konsumenter är inte bara en anglosaxisk eller ens nordatlantisk angelägenhet. Det tryck som tvingar konsumenterna att skuldsätta sig har ökat även på andra håll, i synnerhet i Asien. Mellan 1999 och 2002 ökade utfärdandet av nya kreditkort i Sydkorea med 75 procent årligen. Hushållens sammanlagda skuld har i Sydkorea ökat med 25 procent per år och står i dag för hälften av alla banklån. Därtill kommer att företagen har sett sina skulder öka okontrollerat. Stora delar av företagsskulderna har kunnat döljas genom fingerfärdig bokföring, en teknik som blev allmänt känd först i och med Enron-skandalen år 2001. Och problemet inskränker sig inte till de nordamerikanska och europeiska ekonomierna, lika litet som konsumenternas skuldsättning bara är ett nordamerikanskt eller europeiskt fenomen. Och låt oss inte glömma bort att man inte har kommit till rätta med den kris som har följt i spåren av internationell skuldsättning. Detta gäller i synnerhet utvecklingsländer från Turkiet och Indonesien till Uganda och Irak. Många utvecklingsländer betalar skyhöga räntor på sin statsskuld. Denna kreditbubbla, som i sista hand inte grundar sig på något annat än förväntningar, kan inte vidmakthållas för all framtid. En finansiell krasch är oundviklig. Folk kommer inte längre att kunna betala av sina skulder, särskilt inte om deras tillgångar börjar förlora i värde gentemot deras skulder, vilket redan har skett när det gäller stamaktier. Skuldkrisen sprider sig snabbt till företag och privatpersoner. Konsekvenserna för människor i såväl rika som fattiga länder kommer att bli genomgripande. Framtidsutsikterna för pensionerna är sannolikt dåliga, när kreditbubblan spricker. Vanligt folk, som lämnat över sitt livslånga sparande till riskabla och oansvariga fonder, kommer att drabbas av ökade svårigheter på sin ålderdom. »Dammsugareffekten« Den enorma tillväxten av finanssektorn och avskaffandet av regeringskontroll över kredittillgången är ingen tillfällighet. Det är i stället en konsekvens av överlagda politiska beslut som har fattats av regeringar, framför allt i västvärlden. Men om den kreditbubbla som har blivit resultatet av en sådan politik är så farlig, hur kommer det sig att regeringarna har låtit den växa? Svaret är helt enkelt att den finansiella globaliseringen har kunnat ske därför att den ligger i en viss grupps intresse. En liten elit i det politiska och ekonomiska toppskiktet har dragit stor nytta av den, medan vanligt folk hamnar i allt större skuld. Det är belysande att resursflödena från det fattiga syd till det rika nord blir större och större. Ojämlikhet I en marknadsekonomi bör människor belönas för sin entreprenörsanda och sitt risktagande, vilket oundvikligen leder till en viss ojämlikhet. I ett system där man gör pengar av pengar ökar dock ojämlikheten exponentiellt. Ju mer pengar som en person eller ett land har, desto mer pengar kan genereras. Samtidigt får de personer och länder som inte har ett urberg av kapital att starta med finna sig i att priskonkurreras ut från marknaden. De tvingas skuldsätta sig ytterligare för att över huvud taget överleva. Ojämlikhet mellan människor och mellan nationer har ägnats uttömmande studier. Större delen av det arbete som har gjorts på området har emellertid koncentrerat sig på ojämlikhet vad gäller årsinkomster, medan fördelningen av personlig förmögenhet och privat skuldsättning har hamnat i skymundan. Detta trots det faktum att förmögenhet inverkar både på en persons subjektiva välbefinnande – det vill säga på hur trygg hon känner sig – och i allt högre grad på hennes förmåga att tjäna pengar under sin livstid. Omvänt förlorar personer och länder som är satta i skuld »sina resurser, sin kontroll över existensmedlen, sin trygghet på ålderns höst, sina barns framtid och sin förmåga att fatta beslut på grundval av egna bedömningar av sin situation och sina behov«. I USA har nästan all ökning av de finansiella tillgångarna sedan 1983 tillfallit de 10 procent av befolkningen som befinner sig i samhällets toppskikt, medan praktiskt taget all skuldökning har drabbat de 90 procent som befinner sig i samhällets bottenskikt. De fattigaste 90 procenten har i dag skulder som motsvarar 75 procent av deras finansiella tillgångar, medan skulderna för de rikaste 10 procenten uppgår till endast 7 procent av deras tillgångar. Naturligtvis gör detta de fattigaste hushållen i USA mycket mer utsatta när värdet av tillgångarna faller. Överföringen av förmögenhet från fattiga till rika är ett globalt fenomen. »Dammsugareffekten« är dramatisk. Läroböckerna förkunnar att kapital bör flöda från länder där sådant finns i överflöd – den rika världen – till länder där det är ont om kapital – den fattiga världen. Men i verkligheten sker det motsatta. Till och med Världsbanken, som inte är känd för sin radikala kritik av globaliseringen, har slutligen medgivit att »på nettobasis flödar inte längre kapital från höginkomstländerna till ekonomier som behöver kapital för att göra framsteg på sin väg mot millenniemålen för utveckling«. Vad Världsbanken i själva verket säger är att de fattiga finansierar de rika. En stor del av dessa överföringar från fattiga till rika kan hänföras till betalningar av räntor och vinster. Sådana överföringar förekommer också i och med det påtvingade innehavet av utländska valutareserver, vanligen amerikanska dollar. Många länder har ökat sina utländska valutareserver i betydande omfattning, till följd av den finansiella instabilitet som är förbunden med globaliseringen under det senaste årtiondet. Därmed ser vi »en oerhört stor och ökande överföring av rikedom från dessa ekonomier« till USA. År 2002 uppskattade Världsbanken att värdet av dessa flöden belöpte sig till mer än dubbelt så mycket som den totala biståndssumman. »Realekonomin« fungerar inte Förespråkarna för den finansiella globaliseringen menar ofta att även om globaliseringen gör inkomstfördelningen ojämnare, klarar sig de fattiga likafullt bättre, eftersom tillväxten är högre än vad som annars hade varit fallet – de fattiga får med andra ord en mindre bit av den större globala kakan. Verkligheten ser helt annorlunda ut. Den globala ekonomin har fungerat mycket sämre under de två senaste decenniernas finansiella globalisering än under perioden dessförinnan, som kännetecknades av kapitalkontroll och regeringsinterventioner. Även om vi måste akta oss för att uppfatta tillväxt som den ekonomiska politikens heliga Graal och därmed bortse från dess negativa konsekvenser för miljön, kan vi granska tillväxten på dess egna villkor. Globaliseringen har misslyckats att skapa tillväxt. Tillväxten per person på 1970-talet var nästan 4 procent per år, medan den på 1980-talet var endast 0,7 procent per år. Under 1990-talet sjönk i själva verket output per person med 0,2 procent årligen. Det har gått särskilt dåligt för utvecklingsländerna, framför allt i Latinamerika och subsahariska Afrika. Internationella valutafondens verkställande direktör Horst Köhler medgav nyligen att »realinkomsten per capita« i Latinamerika »i stort sett är tillbaka på de nivåer där den låg för 25 år sedan«. Inte heller i de rika länderna har folkflertalet märkt av några större förbättringar. Medianlönen i USA är densamma som för 27 år sedan, samtidigt som arbetslöshetssiffrorna i OECD-länderna har ökat stadigt sedan 1960-talet. Hotet om global deflation Alltsedan 1970-talet har politiker och ekonomer i både nord och syd varit som besatta av inflationen, som har överskuggat alla andra ekonomiska frågor, däribland sysselsättning och fattigdomsbekämpning. Denna besatthet av inflation har i själva verket inneburit att deflationen har ryckt allt närmare. Vissa länder har redan drabbats av den. Japan har brottats med deflation i mer än fyra år, och i flera östasiatiska länder är tendensen densamma. Tyskland står på deflationens rand. Inflationen är på rekordlåg nivå i flera OECD-länder och har sjunkit även i andra delar av världen, under inflytande av den deflationistiska politik som har understötts av IMF. En kombination av konsumentprisdeflation och prisinflation på tillgångar är ett drömscenario för varje förmögenhetsägare. Vid deflation sjunker kostnaden för löner, varor och annan input, samtidigt som prisinflationen på tillgångar innebär att kapitalvinsterna blir allt större utan att samtidigt undermineras av realpriserna. När kostnaderna minskar blir profiterna större. Kapitalvinsterna kan återanvändas för ytterligare kapitalförvärv, vilket utmynnar i ännu större kapitalvinster. Man kan med andra ord göra pengar av pengar – medan personer vilkas inkomster är beroende av löner, och inte kommer från kapitalvinster, får en allt mindre andel av nationalinkomsten. Den andel av BNP som går till anställda i form av löner och annan kompensation har sjunkit under de senaste tre decennierna. I nästan alla länder har reallönernas tillväxttakt undan för undan avtagit. Samtidigt har varupriserna sjunkit snabbt – år 2001 låg de på bara 60 procent av 1980 års nivåer. Centralbanksdirektörerna och finanskapitalisterna kan snart komma att få vad de förtjänar. Deras besatthet när det gäller frågan om inflation men slapphet när det gäller frågan om priserna på tillgångar har givit upphov till kronisk instabilitet, risk för finansiell kris och en situation där ren deflation är ett ständigt hot. Vilken idiotisk självförvållad skada, särskilt med tanke på att låg till måttlig inflation inte har några allvarliga negativa konsekvenser, medan konsekvenserna däremot kan bli allvarliga när man är som besatt av att pressa ned inflationen ytterligare. Hotet om deflation är nu så allvarligt att till och med konservativa ekonomiska institutioner som IMF, Banköverstyrelsen för centralbankerna i USA och Englands riksbank har börjat föreslå mycket oortodoxa åtgärder för att komma till rätta med krisen. Man menar till exempel att man helt enkelt skulle kunna trycka mer pengar. Det är skrämmande att vissa av dessa åtgärder har prövats i Japan, utan att fungera. Kan det vara på det viset att vi står inför något ännu värre än deflation – skulddeflation? Skulderna och deflationen kan samverka i en nedåtgående spiral, som är ytterst svår att ta sig ur. Deflationen är inte bara skadlig i sig själv. Den utgör också en viktig orsak till skuldsättning, särskilt för hushållens del. Om huspriserna stiger med 25 procent per år, samtidigt som reallönerna höjs med bara 2 procent, tvingas folk ta stora lån för att trygga tak över huvudet. I en ekonomisk miljö där deflation härskar måste i själva verket konsumenterna sätta sig i skuld bara för att hålla i gång ekonomin. Folk med låg inkomst – lönearbetarna – har en benägenhet att göra av med en större del av sin inkomst än de rika. När en allt större del av nationalinkomsten går till förmögnare hushåll, i form av utdelningar och kapitalvinster, hotas konsumtionen – och följaktligen också profiterna. Till sist måste de vanliga, lönearbetande konsumenterna ut och göra av med pengar, hela tiden på kredit, bara för att hålla uppe efterfrågan. Det var Irving Fisher som myntade uttrycket »skulddeflation« år 1932, mitt under den stora depressionen. Han lade märke till att skuldernas realvärde stiger när priserna faller. När folk försöker spara för att betala av sina skulder sjunker efterfrågan ytterligare, vilket ger upphov till ännu större deflation och ännu större ökning av skuldens realvärde. När en ekonomi väl har hamnat i en skulddeflationsspiral, står regeringen ofta maktlös och har svårt att få ut den ur densamma. Rekordhöga skuldnivåer i många av världens större ekonomier och en hotande deflation gör nu risken för en sådan utveckling påtaglig. Och den här gången kan det bli ännu värre, eftersom den finansiella globaliseringen har minskat regeringarnas möjlighet att använda sig av lämpliga politiska styrmedel för att komma till rätta med problemet. Fordringsägarnas deflationistiska ekonomiska politik har tvingat konsumenterna att sätta sig i skuld. Samma politik hindrar dem från att ta sig ur skuldfällan. Minskad politisk autonomi Över hela världen har regeringarna avsagt sig sin politiska autonomi och krönt marknaden till kung. Detta har allvarligt försvagat den makroekonomiska politikens effektivitet när det gäller att hantera de allt större ekonomiska problemen i världen. Utvecklingsländerna har länge varit i klorna på »marknaden«, i form av IMF-diktat som kräver »fordringsägarvänlig« makroekonomisk politik, däribland åtgärder för att minska ländernas budgetunderskott, liberaliseringar av handeln, privatiseringar och avregleringar. Vad som är nytt är att industriländerna nu får smaka samma medicin som IMF under lång tid har tvingat på andra. Industriländerna har givit upp möjligheten att kontrollera kredittillgången och avhänt sig kapaciteten att reglera sina växelkurser och därmed de externa balanserna. På 1930-talet stod regeringarna och såg på – när de inte käbblade med varandra – alltmedan världsekonomin drabbades av djup depression. Bakbundna som de var av guldmyntfoten var de oförmögna att göra de justeringar av växelkurserna som hade behövts för att reflatera ekonomin. I dag har vi en blandning av olika växelkursregimer. Somliga är fasta, som i euroområdet, andra är knutna till den amerikanska dollarn, vilket vi kan se exempel på i såväl Latinamerika som Östasien, medan andra åter flyter fritt. Till skillnad från situationen på 1930-talet bestäms emellertid dagens växelkurser av finansiella flöden, inte av handelsbalansen. Förr exporterade och importerade länder utifrån sina behov och tog lån i utlandet om de behövde för att kunna betala. Idag tar de emot ett utbudslett inflöde av utländskt kapital och tillåter bytesbalansen att anpassa sig efter den växelkurs som bestäms på kapitalmarknaden. På detta vis blir det möjligt för vissa länder, särskilt USA, att upprätthålla en kroniskt övervärderad valutakurs och därigenom importera en och en halv gång så mycket som de exporterar. Det blir med andra ord ett sätt att suga resurser från övriga världen. I dagens värld kan länder köra med underskott i bytesbalansen men bara så länge marknaden tillåter det. När marknaden väl fått uppfattningen att ett bytesbalansunderskott inte längre är hållbart så kommer pengarna att hämtas hem, fortare än kvickt. Följden av detta blir att vi ställs inför en böljande serie av finansiella kriser som regeringarna inte kan göra mycket åt. Det enda försvar som regeringarna har till sitt förfogande är att uppbringa utländska valutareserver som kan fungera som ammunition när spekulanterna går till angrepp. Världens utländska valutareserver, vanligen i form av amerikanska statsskuldväxlar, är enorma: Kina har omkring 309 miljarder dollar i reserver, Taiwan ytterligare 169 miljarder dollar och Sydkorea 124 miljarder dollar. Detta är ett enormt slöseri med resurser. I grund och botten är en dollar i form av reserver alltjämt en dollar, som i annat fall kunde ha investerats i sjukvård, skola eller kommunikationer. Utvecklingsländernas ackumulerade kostnader för dessa reserver under de senaste tio åren har beräknats. Beloppen är svindlande: de uppgår till 24 procent av BNP i Östasien och Stilla havsregionen, 16 procent i Latinamerika och Västindien och 9 procent i subsahariska Afrika. Omvänt har USA kunnat göra enorma vinster på ett till synes oändligt stort utbud av lågräntelån. Eftersom regeringarna inte längre kan göra växelkursjusteringar för att återställa handelsbalansen tilltar protektionismen. Detta är anledningen till att Keynes tryckte på för att göra kapitalkontroll till en hörnpelare i Bretton Woods-avtalet på 1940-talet. Han menade att fri rörlighet av kapital helt enkelt inte är förenligt med frihandel – och han lyckades åstadkomma bred enighet bland makthavarna. Nu måste vi få till stånd ett nytt konsensus kring denna ekonomiska sanning. Slutsats Den finansiella globaliseringens brott kan nu styrkas med bevis; vi har bevismaterialet. Tillväxten är mindre, investeringarna har minskat, ojämlikheten har ökat, deflationen är ett ständigt hot, skuldsättningen är på väg att bli ohållbar och regeringarnas möjlighet att komma till rätta med de stora problem vi står inför har på ett högst olyckligt vis underminerats. Översättning Henrik Gundenäs Romilly Greenhill Romilly Greenhill är ekonom vid The New Economics Foundation och har bl.a. arbetat som forskare vid UNCTAD. Artikeln är en förkortning av kapitel 2 i Real world economic outlook. The legacy of globalization: dept and deflation. © The New Economics Foundation 2003, Palgrave Macmillan.
	till ni som vill följa oljans utveckling	Joje	2004-05-06 19:52:54
	http://www.futuresource.com/charts/charts.jsp?s=LBCM04&o=&a=D&z=800x550&d=HIGH&b=LINE&st
	Re: Starbreeze	Poike	2004-05-06 17:17:23
	Starbreeze har idag 1 team (Riddick-teamet). Det är viktigt att Starbreeze får ett uppdrag. Annars blir en värdering av företaget sannolikt mycket låg vid någon form av affär. Trots allt som varit så skulle jag dock fortfarande bli förvånad om inte Starbreeze får ett uppdrag. Om man är på det spåret, då är nästa fråga NÄR de kan tänkas få ett uppdrag. Om några dagar drar E3-mässan igång. VU Games visar upp Riddick för Xbox, vilket blir en fin reklampelare för Starbreeze. Och sannolikt har Starbreeze-ledningen bokat upp massivt med möten för att sälja in sina koncept. Man ska veta att förläggare gillar att "föra samtal" med utvecklare. Men E3 är ett bra ställe att träffa folk personligen och förhoppningsvis komma närmare ett avslut.
	<< Bakåt			Framåt >>